Kort summering
Det var ett tag sen jag uppdaterade bloggen, jag har inte riktigt orkat vara på datorn så mycket. En hel del har hänt sen jag skrev att kriget var på väg. Över helgen fick vi två nya mycket sköna rumskamrater och träffade lite folk som jobbar på en kibbutz som var i Tel Aviv över helgen.
Vi fick numret till någon på kibbutzen som vi kunde ringa för att se om det fanns plats, men vi bestämde oss för att inte ringa förränn vi hade varit på kibbutzcentret. Så på söndag gick vi till kibbutzcentret och de hade tydligen en plats åt oss.
Kibbutz Yotvata heter kibbutzen och vi åker dit på torsdag, det verkar vara en riktigt bra kibbutz, den är stor och det finns många volontärer och det ligger precis vid Eilat som ligger vid röda havet.
Just nu väntar vi på torsdag (som kommer vara dagen då vi varit här i 3 veckor). Vi kommer nog sakna livet här på sky hostel, samtidigt är vi båda nog ganska redo att testa på livet på en kibbutz.
Skriver kanske lite senare lite mer specifikt som helgen och så.
Krig är på väg!
Enligt Dennis och ryska soldater vi känner så kommer Israel och Iran börjar kriga mot slutet av vår vistelse här i Israel. Och det är inte alls helst orimligt med tanke på kärnvapenkonflikten.
Jag citerar Dennis "So you should probably be seeing some fireworks at the end of your stay here in Israel. Then you should do as I do, go up to the roof and enjoy the show, if they hit you, they hit you."
Ganska intressant det där. Just nu känns det inte ett dugg läskigt, och antagligen blir det inte ett krig, däremot sa han att när han var nere i Eilat för att kolla hur läget var för att fly landet var röda havet tydligen fullt av amerikansk armé och de hade börjat förbereda för krig.
När ni läser i nyheterna om två unga svenskar som räddade livet på tusentals, då kan ni vara stolta över att känna oss!
Eftermiddagstankar i Tel Aviv.
Nu är Dennis tillbaka, väldigt misstänksamt. Han påstår att han är tillbaka för att Ben har bestämt sig för att dra med honom och ta chansen. Allt det där är så komplicerat att jag får ta och skita i att försöka analysera allt eftersom jag bara kommer finta bort mig själv.
Han som jobbade i receptionen på "The new Swedish hostel" var en riktig karaktär förresten! Jag har aldrig träffat någon som är så snabb och stressad. Han pratade tre gånger så snabbt som oss, småjoggade fram och tillbaka när han skulle göra saker. Han hjälpte oss checka in samtidigt som han lagade middag, skurade golv och bäddade våra sängar. Helt otroligt.
Nu har vi varit här i två veckor och vi har fortfarande inte fått någon plats på en kibbutz, det börjar kännas lite oroligt, men det är inte mycket vi kan göra i nuläget. Vi har i alla fall räknat ut ett bra ekonomiskt system! Hittills har vi delat på allt 50/50 eftersom mitt kort inte funkar här och Fredrik måste betala för allt nu. Så vi bestämde oss för att dela på allt vi spenderat i slutet, men eftersom jag inte behöver äta lite ofta och mycket som Fredrik så ska jag äta billigare och mindre och få en massa pengar över till julklappar eller vad det nu kan vara.
Imorgon börjar shabbat igen så vi får handla mat på en supermarket och laga i vår micro och vattenkokare. Vi har ingen ugn eller spis vilket är lite tråkigt. Och eftersom jag kan svälta mig mycket bättre än Fredde så kan jag trycka nudlar och vatten i ett par dagar! Det blir jättebra.
Jerusalem och döda havet here we come!
Istället för att slappa här i en vecka till har vi bestämt oss för att göra lite sightseeing imorgon och några dagar framöver. Vi ringde de för ett tag sedan och tydligen kan det ta upp till en vecka innan vi får plats. Så vi är borta i 2 eller 3 dagar och så kommer vi tillbaka och får en kibbutzplats! Och om vi måste vänta mer så får vi helt enkelt festa med våra ryska vänner och göra det bästa av situationen.
Jag tror inte att jag tar med datorn, så vi uppdaterar om några dagar.
Forever stuck at sky hostel.
Det är bekräftat, vi kommer bli som Ben och aldrig lämna sky hostel. Vi kom precis tillbaka från kibbutzäckelcentret och nu ska de tydligen ringa oss när de har bra nyheter istället för att vi ska gå dit varje dag. Känns lagom soft, börjar nästan bli dags att söka sig till Momo och skaffa ett jobb och får våra själar helt förstörda.
Det är som om man varit på en dejt eller på en arbetsintervju och de säger: Don't call us, we'll call you. Exakt så är det.
Vår goda vän Markus Krantz (mario kartz) kommer hit om ett par veckor, det skulle inte förvåna mig om han fick en plats innan oss.
Det här är vi om några veckor (fast inte av alkohol, utan pga Momo) : http://www.youtube.com/watch?v=82-FJyniP7A&feature=rec-HM-r2
Mishmar hasharon?
Vi har fått tips av den svenska receptionisten här på sky hostel. Mishmar hasharon är en kibbutz som tydligen fått 2 lediga platser. Vi har fått nummer och så, så imorgon ska vi visa lappen för de på kibbutzcentret och se vad de säger. Det börjar verkligen rulla på nu!
Benny kom precis hem från jerusalem, han har varit och hälsat på sin son och ex-tjej som vill suga alla pengar han har ur honom. Han ville se honom en sista gång innan han flyr landet. Om han tar sig till USA så borde han ta kontakt med Spielberg och göra en film om hans liv.
Fast nu mejlade Jonas oss och berättade för oss hur bra det var på hans kibbutz Ein gev. Vi är verkligen splittrade, kanske är det värt att vänta i några dagar om vi hamnar på hans kibbutz? Vi får grubbla vidare och sova med magar fulla av etiopisk mat! Det var fantastiskt gott.
Varför är vi här?
Igår var vi med våra ryska vänner i deras stad nära Tel Aviv som heter Petah Tikva. Vi träffade en hel del människor och alla var i militären. Frågan vi fick hela tiden var varför vi var här, varför skulle vi lämna rika Sverige utan problem och komma till det här skitstället. Jag antar att deras uppfattning av Israel är ganska annorlunda gentemot våran. Hur som helst så är ryskorna här hur sköna som helst! I alla fall de vi umgås med.
Det var tre olika grupper av människor igår kväll. Våra vänner och oss, ryssarna som drack vodka i stora mängder lite längre bort och några araber lite längre bort. Det var ungefär 6 poliser hos araberna när vi först kom dit för att de förde oväsen och störde grannar. Ryssarna lite längre bort hade ett par intressanta karaktärer. En gothare som var lite misslyckad eftersom han inte var en ordentlig gothare, han färgade året svart och klädde sig i mörka kläder. Sen var det en transvestit, fast vi är inte säkra eftersom det mesta tydde på att hon var en tjej, men våra vänner var tydligen 100% säkra och vem vet med dagens hormonpiller vad för mirakel man kan göra? Den sista karaktären värd att nämna är den stereotypa ryssen, jag önskar att jag hade tagit en bild. Han sprang omkring med sin vodka red bull och kunde inte ett ord engelska och ville skåla med oss hela tiden.
http://www.youtube.com/watch?v=zLDerwaXZDg tänk er lite som killen i bakgrunden på den här videon.
Vi är nog här för att träffa såna sorts människor, jag är ganska säker på att det är svaret.
Jag drar snart
Jag drar snart är ett väldigt vanligt uttryck på sky hostel. Idag var vi på kibbutz centret och vi ska komma tillbaka varje dag nu, och det verkar som att vi borde ha en plats på onsdag, om inte tidigare. Vår danska vän Jonas fick en plats idag, men det unnar vi honom eftersom han inte hade mycket kronor kvar att leva på. Han ska till Ein Gev, en väldigt fin kibbutz vid Galileesjön.
Dennis drog imorse till Eilat där han ska bo i några dagar och fråga sig omkring för att sedan ta sig till Egypten genom sinai och röda havet. Best of luck. Jag antar att han inte är i shabak och bara hade blivit överkörd av Israel som så många andra här på sky. Hoppas att han inte blir skjuten eller fångad, men det tror jag inte, för jag har aldrig träffat någon så hardcore i hela mitt liv! Han visade oss bilder på hans sår från gazakriget när han blivit skjuten, ett på huvudet, ett på armen, och ett på midjan.
Jag är glad att Ben inte följde med honom, men han ska dra snart så det är inga problem eller hur?
Ned är en annan kille här på sky, han och Ben är i samma situation, de får inte lämna landet pga att de inte betalat underhåll. Tala om kvinnors rättigheter så mycket ni vill, men pappor i Israel är körda, helt körda om de inte betalat underhåll. Jag förstår absolut att man ska betala någon avgift, men borde det inte vara realistiskt? Inte 100,000 dollar för att ha missat 3 års underhåll. Han har inte ens fått möjligheten att göra någon sorts avbetalning, utan de ska ha hela summan direkt.
Men som sagt, jag drar snart.
Shabak och en väldigt naiv kille.
Idag har vi umgåtts med en kille som heter Dennis. Dennis har jobbat för shabak i 20 år. shabak är israels motsvarighet till SÄPO. Dennis försöker övertala vår vän Ben som är fast här att fly till Egypten på söndag morgon. Flyr man till Israel tar man en båt eller simmar över röda havet, man kan hamna i fängelse eller bli skjuten. Ben har redan varit i fängelse en gång och känner att han inte riktigt vågar göra det här med Dennis eftersom Dennis kanske fortfarande är med i shabak och väntar på att Ben gör något olagligt för att haffa honom. Det har bott en del kriminella här, och det Ben tror Dennis gör här på Sky är att haffa vem han kan.
Dennis påstår att han vill lämna landet och att shabak har förstört hans liv. Han försökte tydligen lämna landet två månader sen för att flytta tillbaka till Holland (han har dubbla medborgarskap) men han blev stoppad på grund av en skuld på 34,000 kronor. Israelerna har tydligen tagit bort hans bevis på att han är jude och tagit bort hans Israeliska pass. Han jobbar nu som säkerhetsvakt på en klubb olagligt, han säger att han hatar att vara olaglig men att han är tvingad för att överleva.
Skillnaden på han och Ben är att Ben måste skaffa 100,000 dollar, medans Dennis bara behöver 3000 dollar. Känns som att det är ett bättre alternativ att skaffa de pengar och sen bli deporterad till Holland igen. Men hur som helst är vi lite splittrade, vi vet inte vad vi ska tro om honom.
Sen har vi världens mest naiva kille. Jonas, 18 år från Danmark. För det första blev han rånad på 9000 kronor för att han gav en arab hans visa och kod för att få hjälp att fylla på mobilen. För två nätter sen gav han mig sitt pass för att han skulle ta ett nattdopp, vad säger att jag inte tar passet och säljer det till någon? Eller använder det själv? Han gav Fredrik sin dyra klocka också. Nu har han 400 kronor att leva på. Det är 4 nätter här på sky och lite mat.
Det roliga är att han tar illa upp när jag säger att jag skulle ge honom pengar om hans mor överförde pengar, men att jag bara ger honom pengar när pengarna har kommit till mitt konto. Han fattar inte att jag inte kan lita på honom. Kanske är alla danskar lika naiva?
Nu ska jag på en fest med några ryskor och grubbla lite över Dennis och vem han är, han har förresten varit här på Sky hostel i 2 månader, Ben har varit här i 6 månader. Vad tror ni? Är han en kille som blivit väldigt dåligt behandlad av Israel? Eller försöker han haffa Dennis och andra på Sky hostel?
Igår kväll
Igår kväll träffade jag, Fredrik och Alex Jonas, en 18 årig dansk kille som också ska till en kibbutz. Han är mycket trevlig och väldigt naiv. Han blev lurad av en arab på väldigt mycket pengar i Jerusalem och måste komma på en lösning för att överleva. Han säger att hans morsa kan överföra pengar, så det borde vara lugnt.
Vi drog till en väldigt trevlig bar som heter Mike's place där vi träffade så trevliga ryssar. Sveta och Ivgi, 2 mycket söta tjejer. Vi var uppe till 6 på morgonen och vi skulle precis säga hejdå och då går jag under min balkong och Alex spydde från vår balkong och jag fick en del på mig. Ganska äckligt, men vilket sammanträffande! Helt sjukt.
Vi är kvar i Tel Aviv eftersom Alex ska vara kvar en natt till. Sen måste vi vara här på fredag också eftersom våra ryska vänner har bjudit in oss till en fest här i Tel Aviv.
Våra rumskamrater
Idag skulle vi varit i Jerusalem eller döda havet, men vi sket i det eftersom vi bestämde oss för att umgås i en dag till innan Alex drar tillbaka till Kairo. Våra rumskamrater har varit väldigt bra och mycket intressanta, vi har haft mycket tur. Låt oss berätta om de en och en.
Justin - Justin är 37 år, ser ut som trettio. Han har rest runt jorden i 15 år och i princip varit överallt. Han lurar Australien på pengar genom att säga att han är deprimerad och får ångest. Han får 2000 kronor i veckan för det. Han har många intressanta historier att berätta, han har varit nära och dö flera gånger och såg världen på ett hälsosamt sätt han plockat upp från olika kulturer. Han är lite smygalkis, har lite dålig hygien och fantastisk humor. Han lämnade Sky hostel igår och var här när vi kom.
Alex - Alex är en mörkhyad tjugoåring, hans föräldrar är läkare och han går på Princeton. Jag vet inte hur många gånger om dagen han säger "God bless America" om dagen, men en sak är säker att han älskar friterad kyckling, låter myten spinna vidare. Han ser livet genom med kapitalistiska ögon, och är övertygad att Bush räddade USA genom att invadera Irak och så. Jag är lite skeptisk till det där, men det svenska systemet är ganska dåligt det med. Jag har nog aldrig träffat en människa som är så positiv till livet, ambitiös, trevlig, och rolig att vara med. God bless.
Phil - Phil var med oss innan Alex kom i 2 nätter och det enda jag egentligen har att skriva om honom är att han orsakat väldigt mycket skratt i det här rummet. Första natten blev han väldigt onykter och ramlade ut sin säng från andra våningen av sängen och ramlade rakt ner på en fläkt gjord av metall från 1930-talet som säkert väger 20 kilo. Jag hoppade ur sängen för att se om han var ok och han sa att det var lugnt och drog direkt till balkongen och drog en stråle. Dagen efter kom han inte ihåg något och Ben undrade vad som hade hänt med sin fläkt.
Ben - Ben är 23 år gammal och har gått igenom väldigt mycket skit för att vara en Amerikan. När han växte upp i Brooklyn sålde han marijuana och resultatet var att hans föräldrar skickade honom till ett internat i Jerusalem. Där sålde han också samma drog och åkte på 8 månaders fängelse i Israel. Han var 19 år när det hände och släpptes ut till slut. Sen gjorde han en tjej på smällen och fick en son, sonen är 2½ år gammalt och han har inte varit i sonens liv direkt och inte betalat någon "child support" sen dess. Nu vill han lämna landet och flytta tillbaka till USA men han kan inte eftersom hans sons mor har stämt honom på 100,000 dollar och hans alternativ är att betala summan och dra till USA eller smugglas ut av Sudaneser. Så Ben är vad vi kan kalla en ganska broken soul. Han har varit här i 2 år nu och försöker ta sig till USA igen. Fel val i livet kan man lätt säga att han har gjort, men det är en väldigt fin människa och jag önskar att det går bra för honom.
Kibbutzcentret
Idag var vi på kibbutzcentret. Som tur är visste de vilka vi var och allt har gått som det ska. De sa åt oss att komma tillbaka på söndag och att de kanske hade en plats åt oss då. Tydligen är det en ganska ovanlig svacka de är i. Man brukar inte behöva vänta i mer än några dagar, men enligt henne finns det en risk att vi är kvar här i 2 veckor innan vi blir placerade. Så vi ska resa runt i Israel tills på söndag och se döda havet, massada och Jerusalem. Vi åker nog imorgon.
Men om allt skiter sig med kibbutz har vi hittat ett alternativ! Princeton-Alex är utbyte student i Kairo, och där kan vi bo gratis om vi vill. Fast det känns inte så aktuellt eftersom vi redan har retur biljetten från Israel. Så det blir nog ingen uppdatering förrän vi är tillbaka från resandet.
Street Alex och Harlem-Tel Aviv
Igår träffade vi en kille som är född i Ryssland, uppvuxen i USA och hemlös i Tel Aviv, han har bott på gatan här i 4 år. Vi pratade en hel del med honom, man kan säga att vi umgicks i ett par timmar. Street Alex, jag, Princeton-Alex, Justin, Fredrik och Ben. Det intressanta är att han inte är galen. Han är väldigt vis och har mycket vettigt att säga. Det är mycket han inte gillar här i världen, men jag skulle nog också vara ganska bitter om jag var i samma sits som honom.
Vi satt där och drack lite öl, faktumet är att Street Alex var den enda som inte drack, han dricker inte, röker inte och tar inga droger. Efter konversationen började avta drog jag, Fredrik, Princeton-Alex och Ben till området där alla klubbar är. Tyvärr var inget öppet på grund av något Yom Kippur samband. På vägen dit gick vi igenom ghettot i Tel Aviv. Det första vi såg var några pimps och transvestithoror. Sen såg vi två ryska kvinnor på en park som tog injicerade heroin, det var lite obehagligt. Klockan var rätt mycket också och jag kan tänka mig att vi skulle vara praktexemplet av personen man rånar där. Som tur är så har Ben bott i Tel Aviv mycket förut så han hittade tillbaka. Men det var en väldigt intressant upplevelse. Jag har nog sett mer på mina 5 dagar här än jag gjort på 1 år i Stockholm.
Justin må säga att vi är broken, men nu vet vi att vi kan sjunka mycket lägre.
Araben på stranden
Några dagar sen var jag och Fredrik vid stranden och tog oss ett dopp. Vi satt ner där det var grunt och slappade. Från ingenstans dyker det upp en Arab som sätter sig emellan mig och Fredrik och börjar konversera med oss. I början var det trevligt och jag tänkte att det bara var en vanlig konversation, men det visade sig vara annat. Hans engelska var väldigt kass och när han till slut bjöd oss upp till hans lägenhet för "kaffe" så var det dags för oss att säga adjö och tacka för konversationen.
Det finns egentligen tre alternativ till hans avsikt. Sex, rån eller bara kaffe. Jag utesluter det sista alternativet och försöker att inte tänka på vilket av de andra det är. Det var en lustig upplevelse men som jag har förstått det är det många Araber som har sex med andra män innan de har gift sig och att det inte är något konstigt med det och att man inte anses vara homosexuell.
Det jag ångrar var att berätta för Justin om upplevelsen för sen dess har han pratat om att när min själ är bruten och förstörd så kommer jag börja tacka ja till "kaffet" och se det som 3 dagars hyra. Vi får se när vi drar till Kibbutzcentret imorgon om vi är fast här så länge.
Tel Aviv - Spökstaden
Igår klockan 12:30 blev Tel Aviv en spökstad och det kommer vara det fram tills solen går ner idag. Ingen jobbar, ingen kör bil, hela staden är full av cyklister och barn som springer på gatorna. Det känns väldigt anarkistiskt. Jag visste inte att Yom Kippur var så stort, det måste nästan finnas någon lag på att inte ha öppet. Jag menar, den stereotypa Juden stänger inte sin affär och förlorar en massa pengar på grund av en helgdag.
Igår fick vi en ny rumskamrat som heter Alex. Alex är 20 år och är utbyte student i kairo, i USA pluggar han på princeton som är en väldigt känd elitskola. Hela vårt rum tog en lång promenad till jaffa igår för att hitta något som var öppet, och det var det! Där satte vi oss på en bänk och hade ett par öl var och började diskutera amerikansk politik, och Alex är övertygad om att Bush kommer vara väldigt glorifierad om 50 för att ha räddat Irak. Mycket av det han sa hade jag svårt att koppla till, men det var intressant att diskutera med en människa som är så kapitalistisk.
A broken soul
Vi har precis varit och handlat mat för 2 dagar eftersom allt kommer att vara stängt under Yom Kippur. Lite bröd, lite hommous, lite nudlar och några korvar. Win.
Sedan förra blogginlägget ändrade vi rum till ett delat rum och när vi först kom in i rummet låg två killar i sina sängar helt utslagna efter en lång natts festande. Så vi gick till stranden och badade ett tag. När vi kom tillbaka var det lite småstelt och vi undrade vad för konstiga människor det här var. Det visade sig att de var riktigt sköna! Ben är 23 och kommer från New York och Justin är 37 och kommer från Australien.
Efter lite prat med Justin om att vi kommer få vänta ett tag på vår kibbutz plats sa han lite skämtsamt (hoppas vi) att vi kommer bli som Ben, ”A broken soul”. Ben har tydligen bott här på detta ganska sunkiga hostel i sex veckor och gjort slavjobb för 20 shekel i timman vilket knappt räcker till mat och rumskostnaden. När han inte slavar ligger han i sin säng och stirrar på fläkten i taket med en min som vi nu tyvärr kan se reflekterad i varandras ansikten.
Hur som helst så har vi det väldigt trevligt här på Sky hostel och träffar backpackers från hela världen. Det återstår att se om vi kan undvika den onda cirkeln som enligt Justin kommer att förstöra våra själar.
In i landet
Jag och Fredrik hade precis hoppat av flyget och stod i kön till passkontrollen. I kön tänkte vi att de skulle ställa lite småjobbiga frågor innan de släppte in oss i landet och att det inte skulle vara mer med det. Det var ganska naivt. I passkontrollen var det en kvinna som korsförhörde oss i tio minuter och verkade inte vilja släppa in oss i landet. Det slutade med att vi blev skickade till ett rum där vi fick vänta lite och övertyga Israelerna att vi var två ofarliga svenskar som ville hjälpa till och bygga upp deras land. De gick på det!
Sen tog vi en taxi in till Tel Aviv för mer än pengar än man egentligen ska betala (såklart), summan behöver vi inte gå in på. Så under första timman i Israel blev vi med andra ord väldigt ägda.
Annars har det varit helt underbart. Vi åt en väldigt god falafel till middag serverat av en Palestinier som kollade lite snett på oss när vi sa att vi skulle jobba på en kibbutz.
Idag skulle vi gå till kibbutzcentret och ta reda på var vi skulle hamna och när. Tyvärr hade de stängt och öppnar inte förrän tisdag eftersom Yom Kippur (en helgdag) ska firas och då är allt stängt. Men det är inte som att vi deppar eftersom stranden, och utelivet har behandlat oss mycket väl hittills.
